2 kärestor

Den första växer så fint var som helst och tål det mesta (utom att katterna gräver upp den, vilket har skett på flera ställen). Det är dockaklejan Aquilegia ecalcarta:



Den blommar tidigt och blommar länge, blir ca 30-40 cm hög med sina spetsliknande blad. Men man måste komma nära för att verkligen uppleva skönheten.





Om dockaklejan har en något nobel färg och framtoning så är den andra mer naiv och söt.
Har önskat mig den länge. Förra året fick jag tag i den på Zetas. Det är pärlemorfjärvan, Mertensia virginica:



Den påminner (igen) om när jag var liten och älskade att plocka gökärt och titta på varje blomma som skiftade i färg från starkt rosa till blått, precis som fjärvan. Den växer helst i skuggan och behöver rätt mycket fukt tycks det. Blommar hyfsat tidigt och blir ca 40 cm hög.

I trädgården är det underbart nu. Allt vatten har gjort det frodigt och friskt. Några rosor har börjat sin blomning: Nevadan, Louise Bugnet och så förstås Finlands vita som snart är helt övertäckt av sina väldoftande blommor. Nu väntar en så ljuvlig tid. Låt det bara gå långsamt!

Och så ska här fejas och fixas och klippas och ansas och lagas mat och bakas för snart kommer alla barn och barnbarn hem. Så vi syns och skrivs efter midsommar. Ha en riktigt underbar helg och måtte solen skina på oss alla, lite i alla fall.

Må så gott!