Så skönt

Vilken vecka det har varit, sol och värme och lite regn och massor, massor av blom.

Undrar om det blir mycket nötter på min manchuriska valnöt i år? Förra året ramlade det som skulle bli nötter av (vad det nu heter, nötämne?). Då var de bara två stycken. I år är det hur mycket som helst:



Och under det äldsta äppelträdet blommar de vackraste vårblommarna, trots vinterns urglesade krona:


(Den här bilden går att klicka upp ordentligt)

Här står Lunddockan Glaucidum palmatum, ljust lila till vänster, och bredvid den till höger Trillium och strax bakom vippramsen, den väldoftande, Smilacina racemosa. Jätteramsen, Polygonatum multiflorum, syns i bakgrunden och längst till vänster baktill, vit trolldruva, Actaea spicata. Lunddockan är nog min absoluta vårfavorit:



Det finns en liten tok som också blommar just nu:



Det är en vitsippa, Anemone nemorosa, men en som jag trodde dubbel. I år tycks den blivit förvandlad till ett litet monster.

Nej, då faller nog Lavendelsippan "Robinsoniana" mig mer i smaken. Det är ju liksom den färg jag gillar allra bäst. Bara så svår att fånga, att rätt återge, på bild. Men tänk, ljust lavendelrosablå, ungefär som Lunddockan bara lite ljusare:



Det finns ingen underbarare tid än den här, den som är. Det borde vara lag på ledighet. Hade jag makten så skulle jag påbjuda arbetsfrihet de vackraste vårdagarna.
Men man kan ju alltid rymma;)

Idag faller ett stilla vårregn på nyklippt gräs och trots allt jag ser av vinterförödelse (ja, fortfarande) så är det bara alldeles, alldeles underbart, bra mycket bättre än en bal på slottet.

Må riktigt gott!

Glömde: Igår, sent, kände jag äntligendoften: Häggen har slagit ut! Å!

Min längtans blomma...

...är rosa och slog ut idag. Japanskt bergkörsbär. Försenad med tio dagar.
















Ha en riktigt skön vårvecka!

En rar liten en

Trodde att den var död. Minns inte att den visade sig förra året. Men i år. Vilken överraskning. La mig ner för att verkligen kunna se den (och fota förstås). Så söt! Kanske har det enorma snötäcket värmt och väckt till liv? Vem vet? Här är den i alla fall:



Ranzania japonica, en lite udda växt som trivs i vandrande skugga och lite sur jord.
Hos mig är den ju fortfarande väldigt liten (ca 10 cm), den kan bli ca 30 cm och försedd med många stänglar och många nickande rosa blommor. Lär vara släkt med sockblomman.

Jag är ändå stolt över mina två små klockor.



Mitt i allt det härliga med våren har jag, faktiskt, en stor sorg: Bara en av alla mina klätterrosor har överlevt vintern. Chloris ser nästan ut som vanligt. De andra har frusit ner ända till strax över marken. Så sorgligt, så många års tillväxt bara borta. Och i år blir det förstås ingen blomning heller. Trist

Får väl glädjas åt annat. Som att äntligen är det lite varmare och mer lär visst komma. Och i natt ett riktigt och välbehövligt vårregn. Synd att jag inte hann klart med vårgödslingen. Men det är ju en dag idag också och imorgon. Skönt med flera lediga dagar.

Ha det riktigt skönt i vårvärmen.

Sol o kallt

Inte alls ovanligt med frost varje majnatt här hos mig, men så här kalla dagar? Nej, det kan jag inte minnas. Ändå kommer ju allt, om än lite långsammare. Som den ungerska tandroten Cardamine glanduligera. Den har redan blommat ett tag bland allt pergolabråte (som jag ännu inte fått ordning på) alldeles vid dammkanten.



Ibland tror jag att jag börjar bli en riktig "kalenderbitare". Fast egentligen är det, än så länge är det väl bäst att säga, bara mina Bergkörsbär jag har lite koll på.

Första utslagna blomman:
-06 12 maj
-07 26 april
-08 8 maj
-09 6 maj
-10 inte minsta tecken än.

Men idag lyser himlen blå, solen närmar sig trädgårdsfrosten och snart börjar en lång härlig arbetsdag och då gör det inte så mycket om det är lite kyligt. Tvärtom. Faktiskt. Tröstar jag mig. Mycket är det och blir det att täcka i växthuset och ibland hinner täckelset inte ens av. Är det frost på morgonen (vilket det ju nästan alltid är) kan jag ju inte ta bort det när jag far till jobbet. Och sen när jag kommer hem så är det ju snart natt igen...ja, ni förstår. Sånt är det. Livet. Man är liksom i händerna på vädret;-))))



Ha det så gott och förr eller senare kommer (väl) värmen.

Härligt, härligt...

...och inte ett dugg farligt, bara alldeles underbart: skogen är full av vitsippor. Jag skulle rulla mig i dem av ren glädje om inte ryggen värkte av bland annat rabattrensning, äppelträdgrenssanering (hjälp av son) och gräsmatte-(alt. mossmatte-)krattning. Jag har inte ens hunnit kvartsvägs.



Och till alla ni kära bloggare som undrat över ängeln och som önskat oss lycka till kan jag bara säga att allt gick väl. Hade tänkt fota återuppståndelsen, men batteriet var urladdat och jag ville inte vänta. Men han blev nästan som förut. Kanske lite medfaren (lustigt ord, men vem är inte det? Medfaren alltså)

Idag strålar solen och iskall vind blåser alla löv åt fel håll, från mig och från högarna jag gjorde igår. Vilket säger: lämna aldrig en hög till imorgon, skjut aldrig upp något till morgondagen...jag skyller på ryggen.

Och så månadens bild:



För en månad sen:



Nog är det skillnad allt. Och idag smälte den allra sista lilla snöfläcken bort.
Nu blir det bara bättre. Ha det riktigt gott i allt det sköna.