Blommig fredag

Primula (från latinets primulum som betyder till en början, så smått) är verkligen det allra första tecknet, det som till en början visar vägen till det som så smått framöver kan kallas vår. Hon står (för jag tror det är en hon) på mitt köksbord och gör frukosten lite ljusare, trots den enorma och lika primulavita snödrivan utanför fönstret. Och här är det lovat 30 cm nysnö idag och nästa helg ytterligare en halvmeter ovanpå den dryga metern som redan ligger. Kan någon säga var jag ska lägga all snö? Det får bli som det berättas om förr i tiden här: Råttgångar=när man gick direkt ovanpå snön utan att skotta.

Ha en riktigt skön helg med den, i tanken i alla fall, allt närmare våren. Fler bidrag hos Katarina

Grönt är skönt

Kan få anfall av längtan efter grönt.



Och efter hela skogen.



Och efter mer grönt.



Och efter en och annan liten blomma. (G.pratense, Bitter Sweet)





Hej då och kram!

PS. Det är första gången i år som solen går ner efter kl 17. Vajert!

Ögonfröjd

Kan behövas lite sköna påminnelser. Här är några:



Nävan Philippe Vapelle, inordnas som hybrid under G. renardii, Nätnäva.

Liknar mycket G. renardii Tcschelda:



Bror med G. renardii, Walter Ingversen, den vita nätnävan:





Blommar på för- och en bit in på högsommaren. Alla har de ett underbart mjukt och lite luddigt bladverk som står sig fint i rabatten hela sommaren.

Ha det gott en måndag som lovar vintersol!

Blommig fredag

När det är långt till gröna ängar och ljumma vindar är en kvist av det japanska körsbärsträdet trösterik.



Till och med i vintergrått köksfönsterljus är kvisten skön.



Ha det gott i något som, snart i alla fall, kan kallas vårvinter.

Fler bidrag, med mycket ögongodis, hos Katarina

Märkligt

Om jag inte visste bättre skulle jag tro att det var horn från en afrikansk antilop, men jag vet...



det är den underbara Magnolians frökapslar.



Vilket det inte alls är. Det var bara en önskedröm. Nu redigerar jag det här inlägget och berättar att på förekommen anledning kollade jag extra med upphovsträdgården: Det går en kvist av en ärtväxt tvärs igenom magnolians grenverk. så var det med det. Men frökapslarna är ju vackra ändå. Men jag tror inte att jag sår sibirisk ärtbuske. Faktiskt!

Ha det gott i mörker och snöyra!

Trädgården 3

Idag, när snön, som den hjälpsamme mannen röjde av från taket igår, ligger så långt upp över köksfönstret att jag måste stå på tå för att se ut, då behövs en tur i trädgården. Jag tar er med till ungefär mitten. (Alla bilder går att klicka upp)







Det är samma plats, trädgårdens största rabatter, fotade från två olika håll. Jag hade en dröm (en av många) när jag började med trädgård: Jag ville ha en stor rabatt där jag kunde försvinna in. Nu är det nästan så. Rabatterna består av en mängd höga perenner. Bland annat Valeriana, färgväppling, malvor, både läke- och indiska, riddarsporrar, irisar, hässleklockor med många flera. Tanken är också att det ska vara lite vilt och lite rufsigt.
Nu blir det ett litet blogguppehåll. Ses en bit in i nästa vecka! Ha det gott!

Cat walk

Längst bort i trädgården växer ett av mina gamla äppelträd, det allra äldsta. Mycket snö hade samlats i den gamla vackert formade kronan. I lördags var det bara dags, helt enkelt, att försöka få bort lite, annars var jag rädd att stora grenpartier skulle brytas sönder under all tyngd. Jag vadade i snö en bra bit över midjan. Och det var tungt. Väldigt tungt. Ett steg i taget. Hade spade i den ena handen och sop i den andra. Något måste jag ju ha att stöta ner snön med. Och skotta mig fram som jag tänkt först? Nej! Det var bara omöjligt. För djupt, för mycket. Till slut var jag framme vid trädet och började röjningen. Tungt. Hemskt. Mycket snö i ansikte, innanför halslinning och in i ärmarna. Ja, skratta ni, men det var inte kul. Till slut kunde jag åtminstone se in under trädet. Och där...nästan ingen snö alls (inte så bra med tanken på all kyla och alla vårblommor som bor just där



t ex Viola elatior, storviolen som kan bli ca 30 cm hög).

Men det var inte det värsta. Jag upptäckte en smal, lätt packad gångstig som gick från någonstans och in under trädet. En äkta cat walk ovanpå snön. Gatans alla katter och min egen förstås, min kära, mjuka, fina



använde (och använder väl)



utrymmet till toalett!!!!
Men grenverket är i alla fall räddat tills vidare.

Ha det så skönt minst lika länge.

Blommig fredag

Snörikt, kallt OCH mörkt. Kan det bli värre? Ändå gror det inomhus. Lite sämre än vanligt, kanske, men ändå. Och då spirar det inombords också. Faktiskt. Och jag väntar och längtar. Som till exempel på Regnbågslobelian, en för mig, som inte är så förtjust i lobelior, ganska ny upptäckt.



Den blommar ända långt in i höstfrosten och ser lika fin o fräsch ut. Och det är framförallt färgerna jag gillar. Samspelet mellan dem.



Bilden ovan har jag visat förut, jämför med bilden nedan som jag tog igår.



"Effektivt" snödjup 1.20. Men det kommer andra tider när jag inte behöver tänka på var jag ska lägga nästa lass med snö.

Må så gott denna blommiga fredag med fler bidrag hoos Katarina

Trädgården 2 och Månadens bild

Följ med en bit till i trädgården!
Om vi står med ansiktet i solen, mot söder (där vi sist var i måndags;-)) och tittar till vänster så kan vi vandra in under pergolans skugga.
(Alla bilder idag är klickbara för förstoring)



Och så vänder vi och går tillbaka:



Till höger ligger den lilla dammen:



Nu är vi nere igen och tittar i stället till höger:



Och låter sedan blicken vandra ännu längre ner, till den "nedersta trädgården". Där står min stolthet under det äldsta äppelträdet: Soffan jag snickrade för några år sedan. Här växer också nästan alla mina vårblommor.



Så var det klart för idag och kanske en liten svalkande bild efter all sol och värme: Månadens bild:



Inga kommentarer från min sida! Bilden, den sista, talar väl för sig själv.

Ha det så gott det går!

Trädgården

När termometern visar -28 när kaffet ska bryggas och katten inte hittar någonstans att ta vägen i drygt en meter snö (ch mer som faller utanför), då är det dags att gå ut i trädgården. (Det går att klicka upp alla bilder för den som vill)



I den här delen av trädgården har jag samlat alla mina nävor.



Nävagården är avgränsad mot övriga delar av pergolan där polstjärnan och honungsrosen klättrar tillsammans med tidiga klematis. Här växer också rosorna Cloris som villigt klättrar och den nyplanterade kanadarosen William Buffin.




Jag längtar. Ha det gott!